Kanske det är så?

Möjligtvis har vi nu svaret på varför nätterna är som de är. Skulle vara skönt.*

Vi hade en tid till rådgivningen idag på eftermiddagen. Ett extra besök hos läkaren för att kolla upp några "knutar" hon har på halsen. Inget farligt där, "vanliga" lymfknutar som vi ska hålla koll på bara så de inte börjar växa jätte mycket. Under besöket hann vi också pratade om annat och läkaren ville ta en titt i Alissas öron, hon såg inte mycket men av det hon såg så var hennes trumhinnor väldigt röda. Möjligtvis har hon en öroninflammation som bråkar. Vi ska i några kvällar nu droppa vaxlösande droppar i öronen för att sedan, senast på måndag kolla upp öronen igen. Så kanske det är öronen som bråkar på nätterna? Den tanken hade inte slagit mig tidigare. Nu ikväll när jag var uppmärksammad på detta lade jag nog märke till att hon gång på gång är med händerna och gnuggar i öronen.

Btw. Ikväll fick jag natta henne igen, utan problem. Tänk att jag kan känna mig stolt bara över en sådan sak! :)

*Inte för att jag hoppas på att hon har öroninflammation, något sådant kan man inte önska sitt barn. Men det vore en lättnad att veta vad problemet är inte bara därför, för att det är en sådan fas nu. Jag har lättare att handskas med en situation när jag vet problemet!