Sådana dagar

Igår på förmiddagen efter att varit hemma i 2 dagar tänkte jag nästa skriva att nä, detta är inte roligt. Jag vill vara i jobb i stället för Mikael. De tankarna hade jag efter att först på morgonen kämpat med gröten - 5 skedar gick det att äta. Sedan med lunchen - 6 skedar denna gång. Massa skrik när det var sov dags.. suck, kan ni kanske tänka er min frustration?

Men sedan vände det, insåg jag igår kväll. Det kom trevliga mammor med tillhörande barn hit på besök, jag fick vuxet sällskap att prata med och Alissa lekkompisar. Det var så roligt för Alissa åt mellanmål utan att bråka för att sedan fortsätta leka. Kvällen kom och därmed middag, den gick också ner utan bekymmer.

Vi busade med både det ena och det andra och det hann bli sent innan vi kom igång med kvällsgröten, jag fruktade det värsta, massa skrik från en övertrött dotter och jag var dessutom ensam hemma. Men det gick hur bra som helst, hon åt med god aptit upp sin gröt, bytte snällt till pyjamas och borstade tänderna, drack sin välling och somnade sedan i sin säng helt utan gnäll.

Det är sådana dagar/kvällar jag ska tänka tillbaka på när allt känns tungt, för hon är ju trots allt det bästa jag vet. Det är främst mitt tålamod som är alldeles för kort.

Detta är en liten liten tös som är på besök hemma hos Wilmer, 

eventuellt första gången. Eller hur var det Anni?