Känner ni till den där känslan, av att ha en klump i magen som bara tycks växa och växa? Den infinner sig i mig nu som då, av olika anledningar. Främst om jag går och grubblar över något eller tänker alldeles för mycket. Det är en extremt jobbig känsla och det känns som att bli uppäten inifrån tills jag känner mig alldeles tom - bara den där klumpen kvar. För att får den där känslan att försvinna är det oftast "bara" att ta tag i det jag grubblar och tänker på. Men ibland är det lättare sagt än gjort att göra det, och det är då klumpen växer.
Det är inte hälsosamt att gå och bära på saker allt för länge har jag lärt mig, och jag har blivit bättre på att inte göra det. Men så finns det även saker ibland som behöver få lite tid på sig för att jag ska kunna smälta det, låta hjärnan bearbeta händelsen/saken lite. När det väl är dags att ta tag i det känns det först väldigt jobbigt för mig, men sedan när det är gjort - vilken lättnad. För tillfället känner jag just den där lättnaden, hoppas på att den håller i sig, och att det var värt det!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar. :) Den kommer att godkänns efter att jag granskat den och jag svarar gör jag här på min egen blogg!